Automatiskt skapade källreferenser - inställningar

Att fundera på

Innan du bestämmer dig för att använda den här trevliga funktionen måste du ta följande i beaktande

• Funktionen fungerar för många av kyrkböckerna men inte för alla.
• Ta för vana att klicka på lampan när du lagt upp en ny hänvisning och se att den hamnade där du ville. Gjorde den inte det så kan du enkelt flytta den till den plats du vill vill ha den.
• Grunden är en textsträng som Disgen tolkar. Det som inte finns i textsträngen kan inte hamna i källträdet.
• Disgen letar upp den text som troligen avser källan och ser efter om det finns någon källa i källträdet som motsvarar den texten. Finns det så letar Disgen upp det som troligen avser hänvisningen och ser efter om det finns någon hänvisning under aktuell källa som matchar så används den annars läggs en ny hänvisning upp.
• Disgen struntar helt i den struktur du har byggt upp i källträdet sedan tidigare. Det är bara källan som är intressant inte var i ditt källträd den finns.
• När Disgen inte hittar någon källa som kan användas så skapas den. I det ögonblicket blir det intressant att se vilka inställningar som är gjorda för funktionen för då skapas en struktur över källan. Finns delar av den strukturen sedan tidigare så återanvänds den. Den kan också kompletteras till vissa delar innan källan kan läggas in på plats.
• OBS! Funktionen fungerar inte för allt och kommer inte att byggas ut för att fungera för allt. Men den fungerar för mycket av vardagsforskning.

Ska du ändra i standardinställningarna?

Så länge du bara använder kyrkoarkivens längder så behöver du inte göra någon ändring. Använder du mantalslängder och domböcker och vill använda automatiken för det också så bör du hålla rätt på vilken Startgrupp som är vald innan du skapar en ny källa.

Om en källa innehåller mer än en längd och varje del har egen sidnumrering. Då ska du se till att Bildnummer är förbockat.

Den här guiden kommer först att gå igenom alla inställningsmöjligheterna och fortsätter sedan med ett antal exempel för att förstå vad det är som påverkas. 

Inställningsdialogen startas från notisen när du klickar på knappen Skapa källhänvisning och därefter väljer Öppna inställningsdialogen. Dialogen kommer upp så länge du inte har satt en bock i rutan för Visa inte detta igen.

Den kan också startas direkt från notisdialogen där det finns en egen knapp längst ner som heter Inställningar för källor.

Inställningar för källan

Bilderna nedan visar att exempeltexten under varje bock ändras när rutan är ifylld och när den inte är det för att göra det tydligt hur det påverkar den skapade källan.

Den översta parametern handlar om att lägga till NAD-beteckningen i källan för ArkivDigital-källor. Riksarkivet har det här med utan att vi kan påverka det. För att ge en likhet oavsett vilken leverantör du använder så har den här parametern bockats för i standardinställningen.

Byggde du källträdet på den gamla strängen utan länsbokstav på församlingen så slipper du få dubbla församlingar - en med länsbokstav och en utan - om du fyller i den här parametern.

Inställningar för hänvisningar

Bildnummer används bara av ArkivDigital och är deras löpnummer på de fotograferade sidorna. 

Motsvarande uppgift hos Riksarkivet är Bildidentitet. också kallat Batchnummer och Löpnummer.

Dessa nummer är intressanta när längden inte är sidnumrerad.

Skillnaden på bilderna nedan är att tar man bort bocken i Bildnummer så kommer inte det med i hänvisningar från ArkivDigital och väljer man inte Använd Disgens prefix "sid" i hänvisningen så syns det tydligt i exemplet att prefixfältet i Disgen inte kommer att användas utan texten sid/sida skrivs i själva hänvisningstexten.

Om en källa består av flera delar som har sin egen sidnumrering så finns risken att det blir sammanblandat om man inte har en bock i Bildnummer. Då blir bildnumret den slutliga unika delen som gör att det blir skilda rader i källträdet. Det gäller för Arkiv Digital. Om man använder riksarkivet så får du själv öppna den skapade raden och lägga till något som gör den unik. I vissa längder handlar det om att där finns födelsebok, vigselbok och dödbok i samma bok och varje del har sitt eget sidnummer. Då är det enkelt att lägga till ordet födelsebok, vigselbok och dödbok i slutet. Det får man göra för varje sida och när hänvisningen ska återanvändas gör man bäst i att leta upp hänvisningen själv. 

Underst finns möjlighet att knyta bilden i källan till hänvisningen. Det innebär att det dyker upp en ikon i notisens vänstra del. När man klickar på den så styrs man till rätt sida i aktuell källa och den visas på skärmen. För ArkivDigital så förutsätter det att du har ett abonnemang.

Gruppera källorna

Den översta rutan innehåller en lista med olika typer av startgrupper som kommer med Disgen från start och som kan ha kompletterats med egna grupper. Så länge du bara arbetar med kyrkböckerna så är Kyrkoarkiv den givna startgruppen. Börjar du slå i mantalslängder så har du en särskild grupp för det. Du väljer i listan allt eftersom behovet uppstår.

I gruppen Välj grupper kan man välja ett eller flera alternativ. Det som syns på bilden är standard för Disgen.

Arkivinstans

Med arkivinstans menas den fysiska platsen som källan finns lagrad på. För kyrkböckerna är det Landsarkiven som ju egentligen inte längre finns men när man skapade arkiven så var det de som fanns. Arkivinstanserna finns angivna både för ArkivDigital och Riksarkivets material. 

Det här gör att alla församlingar inte hamnar i en enda stor hög utan fördelas ut på de olika arkivinstanserna. 

Län

Arbetar du bara med ArkivDigitals källor så fungerar det här som en indelning. Det blir lite färre församlingar i gruppen än vad Arkivinstans ger. Vi har valt bort detta i standard eftersom det bara grupperar ArkivDigitals källor och inte Riksarkivets. Använder man båda tjänsteleverantörerna så blir källträdet svårläst. Disgen försöker sortera in församlingar från Riksarkivets källor under länen men lyckas inte alltid. Då kan du själv flytta in dem genom att klippa ut och klistra in på den plats du vill ha dem. Obs du flyttar hela församlingen med det som finns under.

Församling

Självklart samlar vi längderna församlingsvis. Det är den mest naturliga gruppindelningen.

Arkivserie

Tanken med arkivserie är att gruppera husförhörslängderna för sig, födelseböckerna för sig osv. Det fungerar utmärkt för Riksarkivets material men inte för ArkivDigitals. Även utan det här valet så blir längderna uppdelade på de olika sorterna om källorna hålls sorterade på namn.

Byt länsbokstav

Underst finns en ruta för att byta ut länsbokstaven till länsnamnet i klartext. Den fungerar ihop med parametern Län ovan. Vill ni använda län så bocka gärna i den här rutan för vi vill ju komma bort från länsbokstäverna så mycket som möjligt. Konsekvensen av att det byts blir att i källträdet får du en nod med länsnamnet istället för med länsbokstaven.

Exempelsamling

Följande textsträngar är kopierade och används för att skapa källträden.

Riksarkivet (RA)

1. Mörbylånga kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00259/A I/2 (1821-1839), bildid: C0028284_00101, sida 186
2. Mörbylånga kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00259/A I/7 (1883-1894), bildid: C0028289_00016, sida 13
3. Mörbylånga kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/VALA/00259/E I/2 (1771-1841), bildid: C0028293_00063, sida 98
4. Lofta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00231/A I/6 (1816-1822), bildid: C0027995_00016, sida 14
5. Lofta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00231/A I/7 (1816-1822), bildid: C0027996_00009, sida 4
6. Rångedala kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13441/A I/3 (1766-1775), bildid: C0046509_00030, sida 43

ArkivDigital (AD)

1. Mörbylånga (H) AI:2 (1821-1839) Bild 100 / sid 187 (AID: v23571.b100.s187, NAD: SE/VALA/00259)
2. Mörbylånga (H) AI:7 (1883-1894) Bild 21 / sid 13 (AID: v23583.b21.s13, NAD: SE/VALA/00259)
3. Mörbylånga (H) EI:2 (1771-1841) Bild 53 / sid 99 (AID: v40543.b53.s99, NAD: SE/VALA/00259)
4. Lofta (H) AI:6 (1816-1822) Bild 16 / sid 15 (AID: v23149.b16.s15, NAD: SE/VALA/00231)
5. Lofta (H) AI:7 (1816-1822) Bild 11 / sid 5 (AID: v23150.b11.s5, NAD: SE/VALA/00231)
6. Rångedala (P) AI:3 (1766-1775) Bild 26 / sid 43 (AID: v44340.b26.s43, NAD: SE/GLA/13441)

Exempel 1

Inga ändringar i standarden. Har använt RA 1,2,3, 6 och AD 4,5

Exempel 2

Bara för att visa vad som händer när jag under en period använder det ena och under en annan period det andra. Dvs både AD och RA dyker upp och kan vara samma längder. Här syns det tydligt att det blir skilda grenar för de två.

I det här exemplet har använts samma som ovan men det har kompletterats med AD 1,2,3. Dessutom har det satts en bock i valet Håll källträdet sorterat. 

Här syns att Mörbylånga har kommit in och ligger över Mörbylånga kyrkoarkiv. Det är så stor skillnad på textsträngarna från ArkivDigital och Riksarkivet så det går inte att automatiskt lägga ihop dem.

Exempel 3

Nu ändrar vi så att vald grupp inte längre är Arkivinstans utan Län. Bara för att synliggöra vad som händer så lägger vi in  RA 1, 2, 3, 4, 5, 6 och AD 1, 2, 3, 4, 5, 6

Här ser man tydligt att Lofta kyrkoarkiv inte hamnade under Kalmar län.

Disgen försöker verkligen att lägga in församlingarna under län. Hur väl det lyckats beror lite på i vilken ordning källorna läggs in. Som synes ovan så har Disgen lyckats samla Rångedala kyrkoarkiv under Älvsborgs län och likaså Mörbylånga kyrkoarkiv under Kalmar län medan Lofta Kyrkoarkiv inte hittade in under Kalmar län. Har du valt den här inställningen så är det inte svårt att "städa" och själv flytta in Lofta kyrkoarkiv under Kalmar län jämsides med Lofta.

Du markerar Lofta kyrkoarkiv och högerklickar. I snabbmenyn väljer du Klipp ut. Sen högerklickar du på Lofta med kyrkosymbolen och väljer Klistra in på samma nivå. Resultatet blir så här.

Här ser du också konsekvensen av att begära att länsbokstav ska ändras till länsnamn. Hade den inte varit förbockad så hade det inte stått Kalmar län utan (H).