Introduktion

Faddrar

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 22:10:48 +0000

Faddrar

josefinenil 22 nov 2022

Disgen erbjuder möjlighet att registrera personer som antecknats som vittnen eller faddrar vid ett barns dop. De benämns här faddrar och registreras i första skedet som personer med de uppgifter som finns i dopboken. Din fadder kan också vara en person som redan finns i din databas. Då väljer du den och ev kompletterar informationen.

På landet var faddrarna ofta släktingar eller ingifta, så även om du från start inte vet hur de var släkt när du registrerar dem så kommer du troligen att hitta många av dem i ditt släktträd längre fram i din forskning. En och annan prästfru eller bondmora kan också förekomma till ett torparbarn. I städerna var det inte lika självklart att det var släkt. Där är det lika vanligt att faddrarna kommer från vänkretsen och kunde vara kollegor till fadern. Det är också spännande information som berättar om familjens sociala sammanhang.

Du väljer vad som fungerar bäst för dig. Lägga in alla faddrarna, lägga in de du vet är släkt och resten skriver du kanske in som en anteckning på dopnotisen, eller skriver alla i en anteckning eller en fotnot eller i en helt vanlig textnotis. Möjligheterna är många.

Det finns många sätt att hantera faddrar.

Innan du bestämmer dig för vilket sätt du vill hantera faddrarna på så fundera över hur du vill att de ska presenteras i utskrifter och kanske i en digital släktbok i html.

Använder du fadderfunktionen så kan du styra om de ska med i utskrifter eller ej.
Är faddrarna en självklar del i beskrivningen av en person så fungerar textnotisen men du förlorar kopplingen till släktingarna.
Är informationen om faddrarna något du sällan vill dela med dig av så lägger du dem i dopnotisens anteckningar.
Använder du fotnoter mycket och normalt skriver ut dem så kan fotnoten fungera.
Vill du göra fadderanalyser för att bekräfta släktskap så använder du fadderfunktionen.

Du kan kombinera fadderfunktionen med textnotis, anteckningar eller fotnot beroende på vad som känns bäst för dig. Ex. vis hantera släktingarna med fadderfunktionen och övriga faddrar i anteckningar, fotnot eller textnotis.

Du väljer vad som fungerar bäst för dig. Det viktiga är att du någonstans noterar alla faddrarna när du nu har hittat dem och lyckats tolka deras namn så du slipper göra det jobbet en gång till. Välj en väg. Du kan ändra dig när du provat en tid. Lägger du dem som anteckningar eller fotnoter så komplettera gärna med en flagga, typ ”har okopplade faddrar”, om du i framtiden enkelt vill gå tillbaka och analysera om faddrarna verkligen inte var släkt. Se guiden Flaggor om du väljer det alternativet.

Fadderfunktionen

Funktionen startas från en knapp i fadderpanelen i personöversikten och innehåller en dubblettsökning så du får hjälp att upptäcka om personen redan finns i din databas.

Vet du att faddern finns så kan du också koppla ihop dem med dra och släpp. Läs mer i Sammankoppla personer med dra och släpp.

Funktionen finns beskriven i guiden Lägg till faddrar.

Faddrar i utskrifter

Väljer man att få faddrarna utskrivna så får man också information om vilka fadderbarn personen har.

Faddrar och fadderbarn kan skrivas ut i ansedel, antavlan i tabellform och stamtavlan i tabellform. De kan också tas med i släktpresentationern för webbläsare.

De kan skivas ut för huvudpersonen, för ingifta och för barnen. Här får man undersöka inställningarna för varje utskriftsform för att se var de kan skrivas ut och hur det ser ut.

Nedan visas några exempel.

Ansedel

I ansedel har faddrarna fått en egen avdelning efter Far och Mor.

I exemplet nedan handlar ansedeln om Marna Bengtsdotter. Hon var gift med Pål Svensson.

Fadder kopplad till personer som det finns mycket forskat om.

Marna hade fyra faddrar men var själv fadder till fem barn.

Tips - Kommentaren

Man får tänka sig för lite när man skriver kommentarerna. De här är skrivna helt ur fadderbarnets synvinkel. När de då skrivs under Fadder till så får det lite lustiga konsekvenser. Önskan var från början att förklara hur faddern var släkt med fadderbarnet för att göra det synligt i utskrifter. Det fungerade bra i äldre versioner av Disgen men när nu faddrarna blir personer så kanske man ska tänka på hur man uttrycker det.

När personen själv är fadder och relationen är inskriven i texten så ser det ut som om fadderbarnet Ola är gift med Pål Svensson när det i själva verket är Olas fadder Marna som är det.

Tips - Yrke

När faddern är kopplad till exempelvis en släkting så kan den släktingen haft många yrken genom åren. Det yrke som skrivs ut här är det sista dvs det som är skrivet sist i levnadsbeskrivningen för faddern. Rusthållaren i exemplet ovan var kanske bara dräng när han deltog vid dopet men har sen blivit rusthållare. Han kanske avslutade livet med att skrivas som ”f. d. Rusthållare”. Det naturliga är att det yrket läggs sist om man har alla notiser i tidsordning. I det fallet hade det stått f.d. Rusthållare här istället för Rusthållare.

Fadder upplagd som person men inget mer är forskat på den

I exemplet nedan hade personen tre faddrar, men var själv aldrig fadder.

De här tre faddrarna är upplagda som faddrar men inte inkopplade i någon släkt. Det är bara i relationen som faddrar de förekommer och inget mer är forskat på dem så det finns inga uppgifter om född och död. Johan Bengtsson har dock fått en levdenotis i samband med dopet han var med på och därför finns det ett årtal med streck runt som visar det. Hade Johan varit fadder till flera barn under ett antal år så kanske du har knutit in honom till samtliga fadderbarn och gett honom en levdenotis för var och en utan att för den skull forska mer på honom då kunde det ha stått Johan Bengtsson -1884-1886-.

Fadder som finns i en anteckning, fotnot eller i en textnotis

Väljer du någon av dessa metoder så bestämmer du själv hur du vill att uppgifterna ska presenteras i en utskrift.

Faddrar från Disgen 8.x

Alla faddernotiser i Disgen8.x har vid konverteringen till Disgen 2016 eller senare gjorts om till personer enligt samma principer som om de registrerats via fadderfunktionen och har bara koppling till fadderbarnet. Läs mer i guiden Importerade faddrar.

Det finns flera sätt att förhålla sig till importerade faddrar.

Låt dem ligga som de ligger. De har inga födsel eller dödsuppgifter. De har inget kön satt så man inser raskt att det är en fadder om de kommer med i en söklista. En dag kanske du vill titta på dem lite närmre.
Använd rutinen Justera faddrar under Verktyg och bestäm vad som ska hända med dem.
Läs mer i guiden Justera faddrar.
Ta jobbet att gå igenom dem och se om de redan finns i din databas och koppla in den som finns och ta bort den importerade faddern. Kan ge ett antal aha-upplevelser när man inser att det finns släktskap man inte hade en aning om.

Bild

Etiketter

Introduktion

Ingress

Lägg in faddrarna som personer relaterade till fadderbarnet. De var ju ofta släkt. Det blir enklare att göra fadderanalyser för att finna sannolika släktskap.

Bildplacering

Bild centrerad

Hur skrivs namn

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 21:41:13 +0000

Hur skrivs namn

josefinenil 22 nov 2022

Om du vet vilket förnamn som är tilltalsnamn, markera det med * (asterisk) omedelbart efter tilltalsnamnet t.ex. Anna Greta*. Det kommer då automatiskt att markeras i utskrifter med den inställning som utskriftsmallen har t.ex. med fetstil. Har personen fler förnamn så skriv in alla namnen med ett mellanslag mellan dem.

En del väljer att normera namn för att underlätta sökning. Andra vill skriva av dopbokens exakta stavning. Vilken metod du än väljer, så var konsekvent. Normering av namn innebär att alla former för stavning av ett namn t.ex. Henrik, Hendrich, Hindrik, Hindrich, och Hendrik registreras med Henrik. Det var ju prästens egen åsikt om stavning, som avgjorde hur det råkade bli i dopboken. Riktlinjer finns bland annat på släktforskarförbundets hemsida.

Dubbelnamn skrivs med bindestreck om det står så i födelseboken t.ex. Karl-Erik. Flera enskilda namn kan markeras som tilltalsnamn och de behöver inte stå i följd t.ex. Hans* Olov Peter* för någon som kallas Hans Peter.

Registrera det efternamn som personen har fått från födseln för alla sorters kön. När du är tveksam till vilket efternamn ett barn ska ha, kan du vänta med att skriva in det tills det barnet flyttar hemifrån. Då står ett efternamn även om det också kan ändras längre fram.

Obs! Skriv inget annat än namn i namnfälten. Har personen haft flera efternamn skriv in dem med ett mellanslag mellan namnen.

Vid registrering av efternamn för en person med könet man eller kvinna och efternamnet innehåller -sson eller -sdotter, så kallat patronymikon eller matronymikon, räcker det att skriva in namnet för fadern eller modern med en punkt efter förälderns förnamn. När du sedan trycker Tab-tangent expanderas/ändras punkten till rätt patronymikon för valt kön. Inställning för det här finns under Arkiv > Inställningar för Disgen > Program > Inmatning.

Möjlighet finns i inställningar att visa eller inte visa barns efternamn i familjeöversikten. Inställning finns under Arkiv > Inställningar för Disgen > Utseende > Familjeöversikt.

Läs mer om inmatningstips

Läs mer om Hantera flera efternamn.

Bild

Etiketter

Introduktion

Ingress

Prästen hade sin egen uppfattning om hur det skrevs och personen själv var inte alltid skrivkunnig så namnet kunde stavas på olika sätt beroende på vilken församling man bodde i. Du vinner på att vara konsekvent när du gör ditt val av hur det ska stavas.

Bildplacering

Bild centrerad

Centrumperson

christergus — Tue, 22 Nov 2022 16:30:05 +0000

Centrumperson

christergus 22 nov 2022

Det finns alltid en centrumperson i Familjeöversikten. Den först registrerade personen visas initialt som centrumperson.

Personer som är relaterade till centrumperson kan enkelt läggas till. Det kan vara föräldrar till centrumpersonen. Det kan vara partners och deras barn.

Genom att byta centrumperson så kan trädet fyllas på generation för generation både bakåt och framåt i tiden.

En centrumperson kan ha flera partnerrelationer. Genom att markera centrumpersonen eller dess relation till en annan person eller sista barnet så kan man lägga till ytterligare en relation till centrumpersonen.

Det mesta du gör i Familjeöversikten utgår från centrumpersonen. Vill du bygga en antavla så blir centrumpersonen proband. Vill du bygga en stamtavla så blir centrumpersonen stamfader/stammoder. Vill du skriva ut en ansedel så kommer den att avse centrumpersonen. Dubbelklickar du på centrumpersonen så öppnas personöversikten, där du kan redigera och komplettera med uppgifter rörande personen.

Centrumpersonens fält är aktivt, har annan färg och storlek än övriga personer i familjeöversikten och är placerad i centrum.

Programmet Disgens standardinställning har en textfärg för aktiva rutor och annan textfärg för övriga rutor. Se guiden Inställningar för Disgen, för en beskrivning av hur man ändrar färgerna. Windows inställningar för färgtema kan göra att färger skiljer sig i programmet mellan olika teman.

Bild

Etiketter

Introduktion

Bildplacering

Bild centrerad

Orter

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 16:15:57 +0000

Orter

josefinenil 22 nov 2022

Syfte

Ortsträdet har skapats för att hålla ordning på alla orter som dina släktingar har bott på. Allt från staden och dess kvarter till landet med sina torp och gårdar i byarna runt församlingskyrkan. Allt från Församlingen i Sverige till orten i utlandet.

När du bygger ditt ortsträd så åskådliggör du samtidigt hur ett torp var relaterat till en gård som låg i en by i en församling någonstans i Sverige. Du ser fort om du har släkt i flera av gårdarna i byn. Den hierarkiska strukturen ger en god överblick.

Vad är en ort?

"Kärt barn har många namn", på samma sätt finns många begrepp som används synonymt med ort i olika sammanhang. Som synonymer används begrepp som t.ex. trakt, ställe, plats. Lantmäteriet sammanfattar ortnamn för bebyggelsenamn och naturnamn. Deras ortnamnsregister med 950.00 namn är öppet att söka i. Sökresultatet presenteras som en lista och en karta med alla sökresultaten markerade. T.ex. ger orten Torpa 399 träffresultat från Uppland i norr till Småland i söder. Filterfunktionen ger utökade sökmöjligheter. Ortnamnsregistret är normgivande för Sveriges ortnamn och innehåller de former och stavningar som är officiellt fastställda, dvs mycket användbar för släktforskare som vill använda dagens officiella namn. Tyvärr får man inga koordinater den vägen.

Riksantikvarieämbetets erbjuder en tjänst med en aktuell karta som ger goda möjligheter att hitta orter. Det är söktjänsten Fornsök som i första hand innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige.

Startsidan på Sveriges Hembygdsförbunds webbplats ger möjlighet att utforska platser som förutom koordinater för de orter som finns med kan ge intressanta uppgifter från medlemsföreningarnas forskning. Rosenbergs "Handledning öfver Sverige" i fyra band som bör finnas på välsorterade bibliotek omfattar ca 70.000 orter. Men den skannade versionen som Projekt Runeberg erbjuder på nätet verkar bygga på en äldre version i två band som innehåller färre orter. På Institutet för språk och folkminnen finns möjlighet att söka i ortnamnsregistret med en ny betaversion. De gamla arkivkorten är nu enklare att söka och titta på. Läs mer här.

Med ort i Disgen-sammanhang syftar vi på Disgen-orter. Dvs dels de orter som följer med ortträdet och dels de orter du själv lägger till i ortsträdet. Vi tänker inte på ortnamn i textform som inte registrerats i ortsträdet.

Genom att använda ortsträdet minskar du risken att använda olika stavningar av en ort som skulle försvåra sökning. Orten kan kompletteras med flera olika data som bild, beskrivning samt kartrelaterade uppgifter som t.ex koordinater. I ortsträdet kan du dessutom använda ca 25 olika slag av orter från backstuga till torp. Naturligtvis kan du lägga till egna ortsslag som t.ex. tomt. Läs mer om det i handledningen för ortsregistrering.

Var används orter

Disgen-orterna används i första hand när du skapar en persons eller relations notiser (händelser) för att t.ex få med dem i olika typer av utskrifter och andra sammanhang där du delar med dig av dina släktforskningsresultat.

Ett annat mera visuellt användningsområde är kartor som du kan använda i Disgen eller på Google Earth Pro. Då är notiserna med sina orter och koordinater av central betydelse.

Ett annat viktigt användningsområde är i den detaljerade sökningen.

Bild

Etiketter

Introduktion

Orter

Ingress

Disgens ortsträd är en central och viktig del av Disgen. Det ger ordning och reda och det öppnar möjligheter att visa orter på kartan och Google Earth.

Bildplacering

Bild centrerad

Utökade namn

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 15:53:55 +0000

Utökade namn

josefinenil 22 nov 2022

Vi har väl alla funderat på hur vi ska registrera kvinnans efternamn som gift. Traditionen säger att det är födelsenamnet som ska anges men vi minns ju personen med namnet som gift. Och hur gör vi med soldatnamnen? I Disgen finns stöd för att hantera det här i vyn för utökade namn i namnpanelen.

Dölj ett namn

I standardvyn ska giftesnamnet Sundqvist döljas

vid visning i namnpanelens standardvy
i personöversiktens titelrad
vid visning i familjeöversikten
i alla utskrifter utom ansedeln där det skrivs separat.

Du kommer alltid att kunna söka på det som namn i sökningen Välj person och vid Detaljerad sökning.

Tryck på knappen Utökad för att byta till den utökade vyn.

Här finns en rad för varje namn så det enskilda namnet kan hanteras separat.

Markera raden med namnet Sundqvist. Tryck mellanslag eller dubbelklicka så öppnas en dialog.

Typ av namn är rätt så det behöver inte ändras. Där finns också Förnamn och Tilltalsnamn att välja bland.
Valt namn för visning ska inte ha någon bock ifyllt så klicka på den så bocken försvinner.
Kommentar. Kan användas för att förtydliga vad det är för typ av namn.
Datum. Har personen bara haft namnet under en begränsad tid så klickar du på lampan efter datum och fyller i det som du vill ha det.
Källa. Det är alltid bra att ange källan för var du hittade namnet.

När du är klar tryck på Ok eller Enter.

I den utökade vyn ser du allt du registrerat för varje namn.

Tänk på att en asterisk efter namnet gör det till ett tilltalsnamn. Du kan också välja tilltalsnamn i den utökade vyn i fältet Typ av namn.

Gå tillbaka till Standardvyn genom att tycka på Standard.

Plustecknet framför Förnamn och Efternamn indikerar att det finns mer information i den utökade vyn. Plustecknet visas för både för- och efternamn eller inte alls.

Att tänka på när + inte finns

Finns inget plus framför något av fälten för förnamn och efternamn kan du hantera förnamnen och efternamnen i klump genom att dubbelklicka på fältet eller markera det och trycka mellanslag.

Förnamnen för sig

och efternamnen för sig.

Du kan trycka på knappen Lägg till... och välja Lägg till namn och fylla på ett namn och så länge du bara fyller i namnet och väljer vilken typ av namn det ska vara så dyker det inte upp något plustecken i standardvyn när du är klar utan namnet läggs till sist bland namnen i det berörda fältet.

Att tänka på när + finns

Finns ett plus främst i namnfälten och du dubbelklickar på exvis förnamnsfältet så byts vyn automatiskt till den utökade vyn och så får du välja vilket av namnen du vill redigera.

I snabbmenyn som kommer upp när du klickar på knappen Lägg till ... väljer du Lägg till namn. Då startar dialogen för att skriva in ett namn till. När du sparar det så visas automatiskt den utökade vyn.

Utskrift i Ansedel

Så här ser det ut i ansedeln.

Bild

Etiketter

Introduktion

Ingress

Registrera alla. Sök på alla. Bestäm sen vilka namn som ska visas på skärmen och i grafiska utskrifter. Gäller förnamn likväl som efternamn.

Bildplacering

Bild centrerad

Avsluta Disgen

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 15:03:08 +0000

Avsluta Disgen

josefinenil 22 nov 2022

För att inte förlora dina registreringar bör du innan Disgen avslutas ta en säkerhetskopia. Gör du inte det kommer Disgen att påminna dig efter att du avslutat 25 gånger enligt standardinställningen. En funktion som styrs av vald standardinställning under systeminställningar. Hur du gör en säkerhetskopia läser du i guiden Säkerhetskopiering.

Välj Arkiv

och därefter Avsluta Disgen

eller

Klicka på X uppe i högra hörnet
Tryck ned tangenterna Alt + X

Bild

Etiketter

Introduktion

Ingress

Det finns tre sätt att avsluta Disgen på.

Bildplacering

Bild centrerad

Arbeta utan mus

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 14:48:35 +0000

Arbeta utan mus

josefinenil 22 nov 2022

Några vanliga tangentbordskommando

Allmänt vid datoranvändning

Kopiera notis, ort, källa	Ctrl + C
Klistra in notis, ort, källa	Ctrl + V
Klippa ut notis, ort, källa	Ctrl + X
Ångra	Ctrl + Z

OK	Enter
Ett fönster stängs	Esc

Sök i Word-fil	Ctrl + B
Sök i Excel-fil	Ctrl + B
Sök i t ex pdf-fil	Ctrl + F

För vissa bärbara datorer behöver man använda Fn-knappen på datorns tangentbord för att sedan trycka på den föreslagna funktionstangenten.

En del kommandon kan utföras om de föregås av Alt.

Du får prova dig fram och se hur din dator fungerar.

Ett vanligt sätt att öppna menyer i program är att trycka Alt + ett tecken. Genom att trycka Alt så kommer det upp en understrykning av ett tecken i menyernas namn och det tecknet trycker du tillsammans med Alt för att öppna menyn.

När sen menyn väl är öppen kan du välja i den med en bokstav som är understruken i det alternativ du vill välja. Ibland finns ingen bokstav understruken och då kan du istället använda pilarna för att navigera till önskat alternativ.

Exempel: Du kan trycka Alt + Y och därefter trycka k för att få upp Kalendern.

Tangentbordskommandon i Disgen och i Disgens hjälp

I hjälpen finns en hel del skrivet om tangentbordskommandona. Du hittar dem genom att trycka F1 och sen i vänstra rutan längst ner fälla ut Bra att veta.

Tangentbordskommandona nämns också i andra guider exempelvis för de olika panelerna i personöversikten. I den här guiden finns ett axplock strukturerade på ett annat sätt. De viktigaste och vanligaste finns nämnda på alla ställena. Inget är komplett.

Tangentbordskommandona är synliga i Disgen. Genom att hovra över ikonerna så visas en text om vilken funktion den avser och eventuellt tangentbordskommando. Likaså syns det till höger i huvudmenyerna och snabbmenyer som kommer upp när man högerklickar någonstans i ett fönster.

Vi har också två snabbguider eller lathundar som kan skrivas ut. De finns här.

Några tangentbordskommandon i Disgen

Följande tangentbordskommandon är tillgängliga i nästan samtliga fönstertyper. Något undantag finns. Fönstertyperna är

Familjeöversikt (FÖ),
Personöversikt (PÖ),
Släktöversikt (SÖ),
Stamtavla,
Antavla,
Söklista och
Karta.

Vissa tas upp bara en gång men kan förekomma i fler fönster.

Ibland krävs det att en person är vald/aktiv i det fönster som du arbetar i för att tangentbordskommandot ska fungera.

Titelradens ikoner
Redigera orter	Shift + Ctrl + O
Redigera källor	Shift + Ctrl + K
Visa kalendern	Shift + Ctrl + E
Redigera flaggor	Shift + Ctrl + G
Skapa säkerhetskopior	Shift + Ctrl + S
Visa Att-göra-listan	Shift + Ctrl + L
Skapa släktpresentation för webbläsare	Shift + Ctrl + W
Skapa ny obesläktad person	Shift + Ctrl + P
Hantera datamapp	Shift + Ctrl + H
Aktivera dockning	Ctrl + D
Spara modell	Ctrl + L
Arrangera enligt modell	Ctrl + M
Byt till modell	Shift + Ctrl + M

Vänstermenyn
Skriv ut	Ctrl + P
Välj person	Ctrl + Q
Detaljerad sökning	Ctrl + F
Sök med Disbyt på Internet	Ctrl + B
Sök med Dispos på Internet	Shift + Ctrl + B
Navigera	Shift + Ctrl + N
Mer	Shift + Ctrl + U
Gå till föregående person	Ctrl + PgUp
Gå till nästa person	Ctrl + PgDn

Vänstermenyn specifikt för olika fönstertyper
Familjeöversikten
Flytta/koppla	F12
Bygg antavla	F4
Bygg stamtavla	F3
Visa föregående person i söklistan	PgUp
Visa nästa person i söklistan	PgDn

Personöversikten och Relationsöversikten
Visa översta raden av notistexten / Visa hela notistexten	Shift + R
Visa källtext / Dölj källtext	Shift + K
Hantera panellayouter	Shift + P

Släktöversikten
Visa stående / Visa liggande	Shift + H

Antavlan och stamtavlan
Öka antal visade generationer	+
Minska antal visade generationer	-

Söklistan
Exportera till excel	Ctrl + E

Funktionstangenterna
Hjälp Fungerar i princip överallt i Disgen.	F1
Lägg till notis	F2
Bygg Stamtavla	F3
Bygg Antavla	F4
Öppna / Visa familjeöversikt för aktiv person i aktiv fönstergrupp	F5
Öppna / Visa personöversikt för aktiv person i aktiv fönstergrupp	F6
Visa byggd tavla om det finns en byggd i aktiv fönstergrupp	F7
Visa söklista och det finns en i aktiv fönstergrupp	F8
Visa släktöversikt för aktiv person i aktiv fönstergrupp	F9
Öppna / Visa relationaöversikt	F10
Öppna / Visa kartan	F11
Flytta / Koppla	F12

Öppna Familjeöversikt i ny fönstergrupp	Ctrl + F5
Skapa Familjeöversikt i ny fönstergrupp	Shift + F5
Öppna Personöversikt i ny fönstergrupp	Ctrl + F6
Skapa söklista i ny fönstergrupp	Shift + F8
Skapa släktöversikt i ny fönstergrupp	Shift + F9
Skapa Relationsöversikt i ny fönstergrupp	Ctrl + F10
Skapa Karta i ny fönstergrupp	Shift + F11

Avsluta Disgen	Alt + X, Alt+F4

Tangentbordskommandon som förekommer lite här och där.

De finns i personöversiktens olika paneler, I familjeöversikten, i söklistan med flera fönster.

Lägg till kom-ihåg-listan	Ctrl + 1
Skapa söklista med vald person	Ctrl + 2
Lägg vald person till söklistan	Ctrl + 3
Lägg till listan med favoriter	Ctrl + 4
Lägg vald person i söklista du väljer	Ctrl + 5
Öppna för att ändra Fungerar i många sammanhang för att visa underliggande dialoger för ändring och tillägg, Exvis - för att öppna notiser för aktuell person eller relation - för att öppna ortsträdet eller källträdet när en lampa är markerad - för att öppna kommentaren som avser en fadder	Mellanslag

Familjeöversikten har några egna riktigt korta tangentbordskommandon

Registrera Mor	M
Registrera Far	F
Registrera Relation	R
Registrera Partner och relation	P
Registrera Partner till en relation utan partner	E
Registrera Son	S
Registrera Bror	S
Registrera Dotter	D
Registrera Syster	D

Visa yngre syskon	Ctrl + högerpil
Visa äldre syskon	Ctrl + vänsterpil

Nästa familj (För fosterbarn och adoptivbarn)	Shift + högerpil
Föregående familj (För fosterbarn och adoptivbarn)	Shift + vänsterpil

Sätt som centrumperson	Enter

Personöversikten (PÖ) har också ett antal bra tangentbordskommandon

Här tas bara upp ett fåtal av de tangentbordskommandon som går att använda i personöversikten.

Lägg till fadderrelation	Shift + Ctrl + Y
Koppla loss	Ctrl + K
Lägg till namn	Ctrl + H
Visa utökad vy / Visa standardvy	Ctrl + U
Hantera flaggor	Ctrl + G
Lägg till notis i levnadsbeskrivningen	Ctrl + N, F2

Dialogrutor

Dessa fungerar för det mesta i dialoger som lägg till person, lägg till notis osv.

Avbryt	Esc

Flytta till nästa kontroll i dialogrutan	Tab
Flytta till föregående kontroll	Shift+Tab

Trycker man på Alt så ser man vilken bokstav man kan använda för att komma till en kontroll. Den markeras genom ett streck under. Finns inte i alla dialoger.	Alt + ?

Bild

Etiketter

Introduktion

Ingress

Här hittar du de snabba tangentbordskommandona!

Bildplacering

Bild centrerad

Fördelar med att använda Disgen

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 13:45:03 +0000

Fördelar med att använda Disgen

josefinenil 22 nov 2022

Översikt

I Disgens olika översikter får du bra överblick över din forskning. Med fyra generationer i familjeöversikten och alla uppgifter om personen i personöversikten. Med en geografisk översikt på kartan över hur personen flyttade. Det finns en släktöversikt, ett dynamiskt timglas med upp till 8 generationer samtidigt. Du kan fördela dem med 0 över centrumpersonen och 7 eller 7 över centrumpersonen och 0 under. Den kan visas både stående och liggande.

Antavlan och stamtavlan du ser på skärmen är komprimerad så du får en mycket god överblick över många generationer och kan snabbt se anförluster och upprepningar.

Det finns flera möjligheter att söka fram personer du vill arbeta med. Den detaljerade sökningen gör det möjligt att söka på en kombination av uppgifter, inte bara namn.

Analysfunktionerna hjälper dig att höja kvaliteten på dina data.

Byrålådan hjälper dig att hålla rätt på dina bilder och andra filer du har kopplat till personer i Disgen.

Grundläggande nivå

I Disgen finns en grundläggande nivå där du registrera dina släktingar, när och var de föddes, levde och dog. Vem de var gifta med och vilka barn de hade. Du kan enkelt lägga in bilder. Det kan vara porträtt, gruppbilder, hus, orter, kyrkor, skolbetyg, diplom och mycket mera.

Du kan använda det inbyggda ortsträdet för att tala om var de levde så får du alltid samma stavning på orten och via ortsträdet kan du se vilka som bodde på orten

Du kan notera källorna på ett strukturerat sätt och bara lägga till en ny sidhänvisning i källan när du hittar mer uppgifter i samma källa.

Vill du kunna ta fram statistisk på yrken och dödsorsaker så använder du notiserna för det.

Vill du registrera fosterbarn, adoptivbarn och samkönade relationer så går det utmärkt och du får med uppgifterna i utskrifter.

Med flaggor kan du gruppera dina släktingar på det sätt som passar dig. Flaggorna kan du använda för att enkelt hitta tillbaka till personer du vill återkomma till för att forska mer. Dina personliga behov styr hur du använder dem.

Gör du noteringar i egna dokument allt eftersom du forskar, så kallat arbetsmaterial, är det enkelt att koppla dem till personen och fylla på med mer material när du hittar det. När du är tillräckligt säker på uppgifterna du fått fram för du över dem till andra notistyper i Disgen och får med dem i utskrifter av olika slag.

Utskriftsmöjligheterna är många.

Användargränssnittet innehåller många möjligheter för dig att se på dina data om personerna på flera olika sätt. En speciell variant är att du kan se och arbeta i flera släktträd samtidigt.

Sökfunktion

Det finns två sökfunktioner i Disgen. En som bara söker på namn, kallas Välj person och en som söker på en kombination av uppgifter, kallas Detaljerad sökning.

Den detaljerade sökningen är kraftfull. Som nybörjare använder du bara det som är självklart för att söka fram en person eller de som bodde på en ort.

När du hållit på ett tag börjar du använda de mer kraftfulla möjligheterna som att söka fram alla Inga som var gift med Nils.

Fördjupningsnivå

Programmet har utvecklats under 40 år av drivna släktforskare som i sitt släktforskande har sett behov av mer specialicerade funktioner. De har önskat stöd för att kunna kontrollera kvaliteten, så att den är hög på deras data. Att alla personer verkligen har följts från vaggan till graven. De har velat hitta de ställen där de sluntit på tangentbordet och skrivit in orimliga datum för det blev en 9:a istället för en 8:a. Därför finns det många speciella sökningar/analyser inbyggda,

Du kan också skapa en webbsida med hela din släkt som du kan lägga på en USB-sticka och ge till dina släktingar eller lägga upp den på nätet.

Är du intresserad av kartor så har Disgen en inbyggd kartfunktion för både moderna och historiska kartor.

Du bestämmer

Som ny släktforskare använder du de grundläggande funktionerna för att lägga upp dina släktingar. Du bestämmer själv när du vill gå vidare och använda de mer avancerade funktionerna.

Appen släkten

Med Disgen följer en app till din mobiltelefon och platta. Du bestämmer vilka personer du vill ta med ut till appen. Uppgifterna om varje person är allt du lagt in om dem. Du får också med bilderna. Du kan vandra i släktleden och skapa en antavla i cirkelform.

Den finns för androidtelefoner och är på gång för IOS.

DISGEN VÄXER MED DIG!

Bild

Etiketter

Introduktion

Ingress

Utvecklat av släktforskare för släktforskare. Disgen växer med dig.

Bildtext

En positivhalare tar emot ett mynt av en folkdräktsklädd kvinna. Skansens vårfest 1905. Nordiska museet.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg till ny person - fältens betydelse

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 13:20:09 +0000

Lägg till ny person - fältens betydelse

josefinenil 22 nov 2022

Syfte

Du lägger enkelt till en person och dess namn. Samtidigt kan du registrera några notiser som född, levde, yrke och död. Du bestämmer själv vilka notiser du vill registrera i samband med att du lägger till personen. Du kan också sätta en standardflagga för personen som andra personer i din databas också har. Det gör att du enkelt kan söka fram dem senare.

Personen är, för det mesta, relaterad till en person i familjeöversikten. Det kan vara en mor eller far. Det kan vara en partner, ett barn eller ett syskon. Ibland är det en fadder du vill lägga till eller en helt obesläktad person som inte är relaterad till någon annan du har i din databas.

Det finns detaljer i guiden som skiljer beroende på varifrån den startas.

Starta guiden

Vanligaste platsen att starta funktionen är ifrån Familjeöversikten.

I familjeöversikten har du knapparna Far, Mor, Partner, Son och Dotter som startar Lägg till ny person. Du kan också starta från snabbmenyn som kommer upp när du högerklickar.

Är det ett barn du ska lägga till - läs mer i Skapa relation och lägg till barn.
Är det ett fosterbarn eller adoptivbarn läs mer i Fler föräldrar.
Är det en obesläktad person - läs Registrera första personen - obesläktad person.
Är det en fadder du ska lägga till – läs Lägg till faddrar.

Guidens första steg

Guidens första steg kan se lite olika ut beroende på var du startar den ifrån. Varje del finns beskrivet längre ner och där ser du också vad som är skillnaden beroende på varifrån du startar.

Titelraden innehåller texten Lägg till följt av något av följande

Ny person
Far
Mor
Partner
Barn
Fadder

Du har möjlighet att minska dialogrutan både på höjden och på bredden. Bilderna nedan visar hur det ser ut när du minskat både på höjden och på bredden. Det som händer då är att du får en rullningslist till höger så du kan förflyttade dig mellan den övre och den nedre delen som visar eventuella dubbletter.

Du ser ledtexten Möjliga dubbletter nere till vänster. När du rullat ner till botten så ser du den texten ungefär på mitten av dialogfönstret.

Ny fyller vi i lite uppgifter.

Fyll i förnamnet. Fyll därefter i efternamnet. Dubbelnamn skrivs utan bindestreck. Det normala är att man skriver in det namn personen hade vid födseln. I ett senare läge kan du fylla på med fler efternamn, Läs mer om hur man hanterar flera efternamn.

Kontrollera att könet är korrekt satt. Är det en partner i ett samkönat par så måste du komma ihåg att ändra könet här. Blir det fel så är det enkelt att ändra senare i personöversikten.

För ett dödfött barn kanske könet inte är angivet. Använd då Okänt. För ett fåtal människor i modern tid är könet inte definierat och då fungerar det valet utmärkt.

Relation mellan förälder och barn

Lägger du till en förälder eller ett barn till centrumpersonen så ska du ta ställning till om den relationen är biologisk eller ej. Ja är förvalt, för de flesta personerna vi lägger till har en biologisk relation. Men du kan också lägga till ett fosterbarn eller adoptivbarn och då väljer du Nej. Läs mer i Fler föräldrar.

Rutan visas inte när du lägger till en obesläktad, en partner eller en fadder.

Valda notiser

Här bestämmer du vilka notistyper du vill registrera direkt, samtidigt som du lägger upp personen. Uppgiften om notistyperna du valt, sparas till nästa gång du lägger upp en person. Det finns flera olika grupper med val som sparas. De är kopplade till var du har startar rutinen ifrån.

Du måste inte fylla i alla notiserna du valt – men du kan fylla i dem om du har uppgifterna.

Notiserna kommer att sparas i panelen Levnadsbeskrivning i Personöversikten för den person du lägger till.

Genom att trycka på Ändra får du upp ett fönster där du kan göra dina val.

Läs mer om Välj notiser för ny person.
Läs mer om notiser.

Flaggor

Om du i Arkiv > Inställningar för Disgen > Program under fliken Inmatning har bockat för Använd standardflaggor för nya personer så ser du den här rutan. Läs mer om flaggor.

Personen du håller på att lägga till kommer att få den här flaggan. Några använder en standardflagga som de kallat för Nyupplagd för att snabbt kunna söka fram dem och komplettera med mer uppgifter senare om de inte har tid just när de lägger till personen. När de är nöjda så tar de bort flaggan i personöversikten eller byter den till en annan.

Har du inte skapat några flaggor eller inte har valt någon flagga så står texten ”Inga flaggor satta”.

Vill du ha en annan flagga än den som står här så trycker du på Ändra flaggor. Ändringen ligger sen kvar tills du gör en ny ändring. Upptäcker du senare att det var fel flagga så är det enkelt att åtgärda i personöversikten.

Möjliga dubbletter

Den här rutan visar personer som har samma förnamn och efternamn som den du just nu håller på att lägga upp. Innehållet fylls på redan när du börjar skriva något i namnfälten och antalet poster minskar allteftersom du skriver.

Dubblettsökningen tar lite tid om du har många personer i din databas, så ta det lite lugnt när du skriver in namnet och låt systemet jobba i bakgrunden. Efter någon sekund så kommer listan att fyllas på och då är det bara att fortsätta skriva.

Har du många personer med samma namn så kan det vara svårt att avgöra om det verkligen är en dubblett. Därför kan du högerklicka på de du är fundersam på och välja Öppna personöversikt. Då kan du granska personen lite mer. Listan kommer att påverkas när du lite senare fyller på med födelsedatum och födelseort i födelsenotisen.

Om personen du tänker lägga in redan finns i din databas så markerar du den och trycker på Koppla dubblett eller så dubbelklickar du på den. Då slipper du få en dubblett i din databas. Personen du pekat ut kommer att kopplas in på den plats du har bestämt, som barn, som far eller mor eller som partner.

Ska personen vara ett barn till centrumpersonen och den du funderar på att koppla till redan har biologiska föräldrar så kommer du få meddelandet ovan.

Om personen du tänker koppla till har många relationer till föräldrar och barn så är det ibland bättre att inte koppla utan att i stället avbryta registreringen av den nya personen och leta upp personen i en egen familjeöversikt. Då kan du granska mer uppgifter runt personen och bestämma om du vill koppla ihop personerna med hjälp av dra och släpp. Du kanske upptäcker att det finns fler personer som redan är dubbletter i din databas och får då möjlighet att justera det.

Läs mer om Sammankoppla personer med dra och släpp.
Läs mer om Ta bort dubbletter.

Nedersta delen

Knappen Klar använder du om du inte tänker registrera alla notiserna. Det är ett snabbt sätt att spara personen utan att bläddra sig igenom alla notiser som du inte tänker skriva in något i.

Öppna automatiskt personöversikten för ny person – Detta val ligger kvar till nästa gång du lägger till en ny person. Tar du bort bocken så kommer du inte till personöversikten när du är klar utan till familjeöversikten. Använder du modellen STD 2 som är Disgens rekommenderade standard så kommer du att få upp både familjeöversikten och personöversikten bredvid varandra oavsett om bocken är ifylld eller ej.

Nästa – för dig till nästa steg för fortsatt registrering.

Avbryt – Stänger fönstret utan att spara. Det innebär att ingen ny person kommer att läggas till.

Guidens andra steg

Att trycka Enter på tangentborden eller klicka på Nästa är ofta ett bra sätt för att ta sig till nästa steg.

Överst på sidan ser du att namnet du fyllt i finns i titelraden.

Här kan du fylla i de notiser du valt i föregående fönster. Du kan vandra mellan notiserna genom att klicka på Nästa och Tillbaka eller genom att trycka på notisnamnet uppe till vänster. När du har fyllt i det du vill fylla i så trycker du på Klar eller om du står på understa notisen så har knappen Nästa ändrats till Slutför och då använder du den.

Om det finns personer i rutan för Möjliga dubbletter så kommer dubblettkontrollen att fortsätta när du fyller i datum och ort för födelsen.

Notisuppgifterna är de samma som när du lägger upp en notis i panelen Levnadsbeskrivning i personöversikten.

När du lämnar en sida och kommer till nästa, i det här fallet till dödnotisen, så ser du uppe till höger vad du fyllt i tidigare. Det ger en överblick över vad du gjort.

Om personen du lägger till är ett adoptivbarn eller fosterbarn så ser andra sidan lite annorlunda ut eftersom du då också måste beskriva hur relationen ser ut mellan barn och förälder. Läs mer i Fler föräldrar.

När du är klar så kommer familjeöversikten och personöversikten att visas bredvid varandra om du använder modellen STD2.

Det finns en serie guider som ger ett exempel på hur du lägger upp din första familj.

Bild

Etiketter

Introduktion

Ingress

Beskriver vad de olika delarna i guiden betyder. Det är samma guide oavsett vem du lägger till. Mor, far, partner, barn, syskon, obesläktad person eller fadder.

Bildplacering

Bild centrerad

Notisdialogen

josefinenil — Tue, 22 Nov 2022 11:24:20 +0000

Notisdialogen

josefinenil 22 nov 2022

Syfte

Notiserna är hjärtat i Disgen. Här berättar vi om de olika typerna av notiser som finns och vad de innehåller mer på detaljnivå.

Notisnamn

Översta fältet i notisen är notisnamnet.

Du kan ändra ett notisnamn. T.ex. skriva Bodde i fältet för notisen levde. Vid utskrift skrivs då Bodde istället för Levde.

I Personöversiktens panel för levnadsbeskrivning sätts texten Levde inom parentes följt av Bodde. På det sättet ser du tydligt att du bytt ut originalnamnet på notisen.

Vid sökningar baserat på levdenotisen så kommer även din Bodde-notis att genomsökas.

Du kan lätt få tillbaka originalnamnet genom att trycka på knappen Original

Kalender och datum

Du har mest nytta av kalendern, då du i äldre födelseböcker inte får något födelsedatum utan bara söndagens latinska namn, då dopet skedde t ex på Jubilate. Även en begravningsdag kan anges med söndagens latinska namn. Med hjälp av kalendern kan du också se vilken veckodag ett datum har. Se mer i guiden Kalender. Du kommer åt kalendern via lampan efter fältet Datum.

För övriga fält se guiden Återkommande funktioner.

De flesta notiser är uppbyggda på samma sätt.

Notisfönstren

Notiserna Född, Döpt, Död, Begravd, Levde, Inflyttad, Utflyttad, Adress, Special och Oforskat skiljer sig enbart med notisnamnet. De innehåller alla samma sorts fält.

Yrke har ett extra fält för att notera yrke men liknar i övrigt de förstnämnda notiserna. Har du många yrkesnotiser för en person så används den sista i raden när du gör utskrifter där utrymmet är litet. Likaså kan den sista prioriteras om familjeöversikten är ett smalt fönster där inte alla yrkesnotiser får plats.

Flyttade har ett extra ortsfält och ortsfälten heter Från ort och Till ort. De liknar i övrigt de tidigare nämnda notisernas fönster. GEDCOM-standarden stöder inte denna typ av notis så vid export skapas en notis för utflyttad och en för inflyttad. Av samma anledning skapas liknade notiser vid import.

Notiserna Dödsorsak, Text, Webtext, Boktext, Extra text, Hypotes och Referens är likadant uppbyggda och har bara olika notisnamn. Extra text kom till för att man skulle kunna skriva texter som ingen annan skulle ta del av. Webtext är tänkt att man ska kunna ta med när man skapar en släktpresentation till webben där man vill vara lite restriktiv med vad man delar med sig av. Boktext är tänkt för just boken. Det kanske är den allra fylligaste texten du skriver här. Text kan användas när som.

Det finns tre olika bildnotiser. Bild, Bokbild och Webbild. Sen finns också en multimedianotis. Alla har de bara Anteckningar som överensstämmer med de andra notissorterna. Se mer om bilder i guiderna Spara bilder, Hur använder jag bilder och Ändra storlek på bild. De olika bildnotiserna finns för att användas i olika situationer. Webbilden håller en bild som inte tar så mycket plats på webben. Bokbild är ofta en högupplöst bild som passar för tryckning. Bild är oftast en bild som fungerar hjälpligt både i bok och på webben.

Längst ned på dessa notistyper finns ett fält för att beskriva vad filen innehåller. Innehållet är tänkt för synskadade som inte ser vad som visas på skärmen och kan ge en lite annorlunda uppfattning av vad som kan ses på bilden.

Övrigt

De notiser där du skrivit någonting i fälten för Fotnot och/eller fälten för Anteckningar visas i panelen för levnadsbeskrivning med ett + -tecken i slutet på fältet.

Knappen bredvid Dölj Bildtext/Anteckningar som heter Inställningar för källor som inte finns med på bilderna ovan. Den knappen öppnar en dialog för att hantera automatiken för att bygga ett källträd.

Det går att ha flera notiser av samma typ förutom född och död.

Du väljer vid utskrift vilka notistyper du vill ska skrivas ut.

Bild

Etiketter

Introduktion

Ingress

Här beskrivs de olika notisdialogerna i detalj.

Bildplacering

Bild centrerad